Tårarna rann efter Johan Falk igår. Jag gråter aldrig till film eller något sådant annars, men den här gången gjorde jag det. Det var skönt att bara släppa taget efteråt. Denna film hade alltiett kan man säga, det var så mycket på en gång. Den var bra, grymt bra, underbar. Joel Kinnaman var helt fantastisk som vanligt och det var därför tårarna rann, det var så riktigt, så äkta. Anastasios var med igen och spela Seths lillebrorsa Felix, jag blir glad av att se honom. Varje gång jag ser honom, ser jag fortfarande lilla Mårten från 'Den bästa sommaren'. Jag vet att han är vuxen nu och inte är en barnskådis längre, men man kan inte undgå från det. De är så duktiga båda två. Jo, de är nog två av de som faktiskt är bra i teverutan nuförtiden, just nu ;)

Joel Kinnaman.

Anastasios Soulis